som nicklas skulle sagt eller så sa jag det först,har haft det både tråkigt  och sentimentalt fint,bröt en nagel under onämnbara omständigheter,ni kan ju bara föreställa er känslorna efter det.

Den sentimentala glädjen hade mest med kärlek till olika människor att göra,som jag saknat utan att veta om det.

En kort stund funderade jag på att hugga av handen,men slet sedan av resten av naglarna i vrede.

Jag har väl berättat om hur lösnaglar räddade mitt liv?!