Intima förtroenden

Jag tror inte att jag berättat om att om det finns pannkakor på menynså måste jag äta det,pga a tt livet är för kort för att inte äta pannkakor varje dag.
Något som livet inte är för kort för är att handla på Hornbach,eller vad betyder det att det är för kort,man har helt enkelt inte tid med en sån resa,det är i alla fall intenågot som adderar till livskvaliten.
Inte som detta,men det är en helt annan historia såklart.
Eller detta 1000 koppar.
Köpte boken Intima förtroenden igen.
Och påbörjade projektet 100 skelett,som en mkt glad överraskning ska jag snart visa hur det kommer se ut!
Här kan ni skymta mina två fantastiska assistenter,som hjälpte mig att såga och måla.
Lyxigt.
Här är några gamla skelett jag hittade i en påse.
Ett liv efter döden.
(Här är minen Joel tror jag.)
Att jag ens lägger in en bild på mig själv är för att jag tycker det adderar något till historien,redogörelsen i detta fall vad jag gjorde exakt igår.
Det här är en verkligen fin plats!
Sedan arbetade jag samtidigt med i min dockvykortsfabrik!
Som man kan handla ifrån om man följer denna länk!
Och roligast av allt är att vi just nu håller på att göra en bok om dockor och blommor redux,jag och Ylva!
 
Dockblommor passar överallt!
Jag hann även med att hämta ett paket jag skickade till mig själv ifrån kina,jag lämnade flera saker kvar,vilket nu innebär att jag har en mängd saker i Shanghai och Peking med anledning av att jag ska flytta tillbaka dit,fast nu ska jag ju till Haiti med,så det kommer dröja lite längre än jag tänkt tror jag.
I paketet låg blandannat den här guldbyttan,som jag fick av mina fina vänner Rong och Jesper i födelsedagspresent fylld med persikor.
Jag visste väl att den skulle passa perfekt hemma hos mig.
Det slog mig när jag vaknade imorse och blickade ut över rummet att om jag någonsin ska flytta kommer det bli ansträngande,kan därför aldrig flytta.
I paketet låg också världens vackraste svan som jag gav gav till en annan vacker svan!
Efter svanmötet åkte jag hem,
Det var det om igår,och nu ska allt börja om igen,nu åker jag till skelettfabriken.
 
 

Lupiner

Det kanske var min naturupplevelse som fick mig att vilja odla växter på balkongen igen,man känner sig som Gud tycker jag när det man planterar växer,är det därför människor väljer att skaffa barn?
För övrigt när man säger man generaliserar man ju å det grövsta,men jag har starkt emot att använda sig av en när jag talar om man.
När jag såg Lupinerna igår så fick jag upp en sån stark bild och känsla av min mormor Britt,hon bar en röd stickad kortarmad tröja,tog med sig en sax för att klippa blommor som växte kring huset där hon bodde. 
Jag saknar verkligen henne.
 

en bok om blommor

Jag insåg alldeles nyss att jag måste köpa ett hus,måste jag skaffa ett riktigt arbete då?
Men jag måste ju inreda ett riktigt dockhus,kan inte förvägra denna inre längtan att bli heminredare mer!
Kanske ska  göra klart en bok om blommor först...