Precis när jag trodde att det inte kunde bli värre...

Arbetar i mitt kontor idag med och igår fick jag en känsla av att jag skulle rita,det har ju inte hänt på tre månader ungefär.
Kan vara en comeback!
Annars så misstänker jag att jag är redo att dö nu,då jag beställde dammsugarpåsar i nätet igår,första gången i mitt liv.
Det måste väl ändå vara att hit rock bottom i medelålders tristess  eller vad man säger,finns säkert något ännu mer själadödande,men jag har ju inte barn så jag vet inte.
Hur som helst så började jag rita på en berättelse om dammsugarpåsar!!!
Uppenbart kommer det inte bli en bok pga tråkigheten.
 

Äntligen medvind!

Försökte förut köpa en ofattbart söt pojkskyltdocka,med en häpen min,tyvär föll allt i sista sekunden på geografi,kände mig om möjligt ännu mer håglös efter det.
Tills jag hittade dessa,som jag har letat dessutom i flera år efter fler tänder,jag ramlade ju av en slump över 300 stycken tandrader för några år sedan,som jag använt.
Och det har oroat mig förstås,och nu efter tandläkartips hittade jag dessa,äntligen medvind!
Nu behöver jag bara 100 stycken pentagram för att mitt liv ska kännas perfekt.

Emotional Reunion with Chimpanzees

 
Tänker på apan Koko idag,som dog den 19 Juli i år efter ett långt liv i fångeskap,fast hennes kidnappare lärde henne teckenspråk,såg en film på facebook där hon skickade en sista hälsning till mänskligheten.
-Jag är en blomma sa hon blandannat.
Hon sa också att människan måste sluta miljöföstöra,starkt material alltså.
Men hur kunde Koko veta och säga detta?
Gör skrivbordsarbete ,och googlar Koko fakta.
Stackars Koko som blev en ofrivillig talesfigur för empati och medkänsla,även om det är en verkligen söt film när hon träffar kattungar.
Tänker också idag på min vän som är borta för alltid ooch det är som bekant  en väldigt lång tid.
Varje dag från och med nu är bara ytterligare ett bevis att allt hopp är ute,du kommer inte ringa till mig igen,vi kommer inte ses igen,vi kommer aldrig tala mer.
Nu ska jag sätta mig in sociala avgifter.