De Dödas blommor reser till Skissernas Museum och berättar allt!

Det här är jag ju otroligt exalterad över,mest för att jag ÄLSKAR Skissernas Museum,och för att det ska så roligt att berätta om det här projektet som jag just nu håller på att sammanställa materialet som skapades.
Jag behövde en kort paus ifrån det för att jag blev utmattad av all död men för att få ett litet perspektiv,och styrka att fortsätta framåt.
För snart börjar del två av detta projekt.
 

Dagen då vi får nya låtar till Barngympan!

Efter viss vånda har jag bytt tandläkare,eller jag har inte gått till tandläkaren på några år för jag har gått till gynekologen,kan inte täka mig ett liv där jag besöker båda samtidigt.
Men nu är jag ju botad och kan därför kasta mig in i ett nytt tandläkaräventyr,dock förstår jag inte varför alla tandläkare måste vara så rena och och duktiga.
Eller varför jag aldrig kan känna mig som något annat än en bedrgare när jag går till tandläkaren.
 
 

Slutet är nära.

Jag har varit i det förflutna på en resa som kändes som den aldrig skulle ta slut,men nu är jag hemma igen.
Har rensat i alla mina förråd och varje människa jag talat med detta om har frågat om jag sett Marie Kondos program,och nej det har jag inte men jag antar att jag bara är oerhört modern.
Har i den här månadslånga prövningen känt mig mycket gammal,det är jag ju också,hittat anteckningsböcker från 1995 och skamsköljts.
Eldat upp alla bevis på att jag varit en människa,nu finns det bara värdigt bevismaterial kvar.
Kan bli vem som helst igen.