ett pojkrum med utsikt

När jag kom tillbaka till kontoret så hade det arbetat fram de här,det vill säga jag gjorde ingenting,fantastiskt eller hur!
Detta är alltså mitt bokförlags Biblibidos första utgivning poesifanzinet Ett pojkrum med utsikt av Joel Christensen!
Dock hinner vi inte ha poesiläsning som jag hade tänkt innan jag reser bort lite,men i höst,tråkigt när inte allt händer med en gång måste jag säga.
Tiden är ständigt emot mig,men det kan kanske vara det enda som är emot mig allt annat är för.
Och Ylva vilken vacker produktion!
 

Halgus Valgux bildspelet

Jag talade ju igår om mitt bidrag i boken Tinget i sig-antologi som man kan köpa här
Tinget i sig - en antologi (länk med streck under!!!!!!)
Det antyddes att det skulle talas i 20 minuter och jag kände att jag måste göra ett bildspel,med den rafflande historien om mina fot-tillkortakommanden.
Det bästa med den här antologin är ju att jag blev vän med Lisa Sputnes Mouvitz,min vän numera då och chefen för Medicinhistoriska museet,Lisa är min idol skulle jag nog vilja säga.
Sedan så träffade jag också Maria Luostarinen som också är med i boken och hon är en sådan fantastisk konstnär och intressant människa.Jag är mycket förtjust i henne och föresten när jag ändå håller på och gör understreckslänkar så genom Maria upptäckte jag konstnären Maria Boij som jag vill äga allt av vad hon gör!
Jag kanske måste göra ett understreckstipsextravaganza någon dag!
Föresten detta ovan var mitt bildspel.

Tinget i sig-på Litteraturhuset ikväll

Måndagen den 14 april anordnar Medicinhistoriska museet en kväll på Litteraturhuset kring boken "Tinget i sig – en antologi" och tankarna bakom detta projekt.

Maria Luostarinen, UKON, Mattias Hagberg och Linda Spåman är fyra av de som medverkade i projektet. Under kvällen kommer de att bjuda på uppläsningar och kommentarer till sina bidrag till antologin från kl 18.30 och framåt. Kvällen avslutas med ett samtal om tankar kring ting. I pausen bjuds det på te och kakor.

BAKGRUND
Medicinhistoriska museet har samarbetat med nio konstnärer, författare och forskare i syfte att ge liv åt och skapa nya berättelser kring ett antal utvalda föremål.

Verken har samlats i en antologi med titeln "Tinget i sig". Boken fungerar som utställningskatalog för utställningen med samma namn, där de utvalda föremålen visas upp.

Deltagare i antologin är: Linda Spåman, konstnär, Maria Luostarinen, konstnär, Peter Eccher, konstnär, UKON, poet och psykoanalytiker, Niklas Mattsson, hjärnforskare, Patricia Lorenzoni, författare och forskare, Mattias Hagberg, författare, Kerstin Hamilton, fotograf och konstnär samt Karl Palmås, docent och forskare

fönsterkuvertsyndrome

Jag besökte ju blandannat Trollhättans poesifestival igår,och kände mig ointellektuell,och det kanske bara är i mitt huvud,men poesivärlden känns mycket främmande och uteslutande.
Fast jag säger nog att igår var den bästa dagen någonsin,jag säger ju så ibland.
Skulle till och med säga att det finns inget jag fruktar mer än att vara på poesiuppläsning,men efter igår kan jag nu specificera mig till exempel är det riktigt tråkigt att lyssna på män som läser sina dikter om nåt slags medelålders inre sexuppror och spelar flöjt.
Nej det här skulle bli elakt så jag fortsätter inte,men en sak kan jag säga när kvinnor talar vill jag lyssna oavsett vad de säger(nästan)när män talar om Eros klyftor stänger jag mina öron.
Ylva var med mig och jag älskar att vi gjorde denna utflykt tillsammans,och jag tänkte att vårt samtal aldrig tar slut vi skiljdes åt för att sova i varsin lägehet,en parentes,och när vi ses imorgon kommer vi fortsätta där vi sa hej då,kan aldrig tala färdigt med Ylva,tur för mig.
Och jag var tvungen att avbryta samtalet flera gånger och säga "Är det inte otroligt roligt att vi ska vara med på den där fotoutställningen i höst!!!"
Ylva sa "Jaaa"
Det har hänt något väldigt roligt alltså!
Men det är en annan historia som jag återkommer till i höst.
Just nu händer allt jag vill,kan det vara den vinkande kattens förtjänst?
Faste n sak som är mycket tråkig är att jag sak deklarera idag,kanske det mest opassionerade man kan göra på en Söndag,men jag chockades djupt i roten av min själ när jag häromdagen på eget bevåg organiserade allt i lådan.
Lådan är ett genialiskt system för en någon som lider av fönsterkuvertsyndrome.
 

tanden

Eftersom jag ägnat herla förmiddagen på att vänta på ett brev som aldrig kom så är jag nu på kontoret med min nya tand,rasande naturligtvis,hatar hela världen med mera!

Stjärnan,misslyckande och slöhet

Jag har ju sett fram emot den här dagen länge och när jag vaknade så tänkte jag att jag måste fråga korten i förebyggande syfte hur det skulle gå,och ni ser ju!
Misslyckande,Stjärnan och Slöhet.
En annan sak som är viktig för hela mitt professionella liv är den här katten,den måste vinka,om den inte gör det,just denna katten då så kommer allt gå åt helvete!!!
 
Det är ju inte bara jag som är med i det här Röda sten konstprojektet utan tre andra konstnärer till exempel  Eric Magassa,här är hans verk "Ett skepp kommer lastat".
Han har en väldigt fin hemsida som ser ut såhär www.magassa.com
(jag vet inte hur man gör en sådan där snygg länk som man kan klicka på men ni kan ju copypasta) 
 
Här ser ni Camilla Boströms verk,det gula avlånga här kan ni se mer av hennes arbete http://scamillaebostrom.tumblr.com
Här är Merete Lassen och här kan ni se hennes fina målningar www.meretelassen.com
Och sedan detta då,min bild,som jag tänkte när jag såg "vad liten den är!!!!!"
Men den ser ju fin ut på lite avstånd och är fin på bild,men i verkligheten känner jag mig osäker,hur som helst på kinesiskt vis garderar jag mig och säger att den är både stor och liten ful och fin.
Sedan följde en grå stund i detta tält,Göteborg 400 år det kan man ju fira i minst 7 år!
Mina bästa vänner var där men ni får bara se ryggen här.Ylva och Maria och inte att förglömma Richard!
Tack.
På vägen från Röda Sten kan man om man gå igenom den här röda tunnlen och lyssna på en ljudinstallation,och varje gång jag går igenom här blir jag mycket lycklig och inspirerad,jag vill bara tipsa er om att göra detsamma,om ni råkar vara i närheten.
Sedan tog jag spårvagnen hit:
Till Göteborgs Konstförening på Södra vägen 2 tror jag exakt,där ställde Marta Runemark ut och jag blev väldigt tagen av hennes skulpturer,fast det var inte därför jag var där utan för att jag ska ställa ut där i December!
Och hur roligt är inte det!?
Tiden kan inte gå snabbt nog.
Men jag återkommer till detta i höst.
Och gå och titta på utställningen som är där nu!
Jag avslutade detta västgöraklimax och konstupplevelse med att besöka min tandläkare,här är tanden jag väntat på,är en hel människa igen.
(Vad gäller spådomen så tycker jag nog att den var helt korrekt.)
 

tecknet före det första tecknet

Jag ska nu ta upp något jag aldrig kommer tala om igen,dagen igår alltså då jag råkade klippa i mina egna ögonfransar,eller råkade och råkade det var ett överlagt brott,jag tänkte på det i säkert fem minuter innan jag skred till verket.
Att detta med att klippa lugg själv skulle vara första tecknet på psykisk sjukdom är kanske något jag måste ta tillbaka nu,det är ju inte ens i närheten av att klippa ögonfransarna.
Men det är bättre nu(inombords) det var faktiskt så att jag försökte lösa ett praktiskt problem därav saxen.
Sammanfattningsvis jag vill tipsa alla att aldrig klippa i närheten av ögonen,man blir verkligen besviken!
Motstsen till besvikelse måste ju dock vara denna dag som jag har framför mig då jag strax kommer få se min monumentalmålning vid Röda Sten.
 

Lyxproblem

Jag vaknade precis med smärtsamma lyxproblem,jag kan inte utesluta att det har med någon av alla mina magiska ritualer att göra,(någon annan kanske skulle säga tvångsbeteende).
Alltså något jag önskat har slagit in!!
Och nu ska jag nog i mitt lyxiga liv gå och arrangera ett stileben eller nåt på mitt kontor.
Nej föresten jag måste ju göra en poesibok.
Och då och då under dagen tänka JAAAAAAAAAAAA med stora bokstäver.