bländverk

Det här kan vi väl glädja oss åt kort,eller möjligtvis mest jag.
Jag tänker att det kan ju inte gå en enda minut till utan att den här boken ramlar in i min brevlåda,tills dess är det bara en hägring!
 

Nu har jag sett allt!


 
Jag höll alltså en workshop på okänd plats någonstans runt Frölunda Kulturhus,det var knappt så jag hittade dit själv,jag hade tur.
Och herregud vilka begåvade varelser som dök upp och ritade och målade sina egna Ouija-bräden,jag började nästan gråta för allt var så fint och vackert och snyggt,och roligt.
Tack för denna fantastiska dag!

Hur ska det gå?

Den senaste veckan har jag blivit en worrier,gnisslar tänder och tänker på att jag så snart ska resa till Shanghai och där har jag ju aldrig varit och det känns okänt,varför ska jag göra det,vill bara göra,åka och äta sådant jag känner till och tycker om?!
Och jag kan inte tänka ordentligt på det jag ska tänka på som händer innan jag reser bort,som Ouija-bräde workshop på Måndag på Frölunda Kulturhus,alla får komma(dock inte ni som själva vet vilka ni är!!!)
18.00 börjar det.
Jag har tillbringat en förmiddag på Hornbach och sågat brädor,inte jag utan en annan som inte verkade lycklig alls,men det kanske är så om man arbetar där.
Själv arbetar jag ju helt fritt,det oroar mig om jag ska vara ärlig,borde jag inte ha lite mer struktur,tänker på detta ofta.
Hur kommer det gå,det går ju ganska bra just nu men så precis när jag ska somna så tänker jag:Så här kommer det kanske inte alltid vara,ta och tänk på det i cirka 45 minuter,nej tänk på det i 145 minuter!!
Sedan somnar jag och vaknar outvilad,(är detta medelåldern?).
Idag vaknade jag föresten av att det ringde på dörren och utanför mitt nyckelhål stod två män med tidningen Vakttornet,det är ju föresten mycket mycket ovanligt att någon hälsar på mig(jag bor i uppförsbacke).
Jehovas Vittnen ligger säkert aldrig och oroar sig innan de ska somna.
Hur som helst hade jag inte kunnat bjuda in dem då alla golvytor är täckta av vitmålade ouija-bräden,men det var inte därför jag inte öppnade dörren.
 
 

fauner och nymfer på Capri

Jag hittade ju denna bok i Spättans antikvariat häromdagen,och detta var tur för mig eftersom detta är en av mina absoluta favoritböcker!
Den fanns i min ägo någon gång på 2000-talets början,jag lånade ut den till en för mig obetydlig man,han envisades med att påtvinga mig denna bok:
Enligt honom hans viktigaste bok för hela sin personliga mänskliga utveckling,jag läste den trots en mycket tragisk översättning,eventuellt borde den som översatt just denna upplaga kastas i fängelse.
Den engelska titeln är för övrigt How to talk dirty and influence people.
Lenny Bruce är ju en mycket intressant person hur som helst,här kan ni se mer av honom.
Av någon anledning sågs vi aldrig igen,jag och den obetydlige,så Lenny Bruce boken har sedan dess varit min,men jag har saknat Kejsarbiografier,tills igår då våra vägar korsades igen.
Jag såg även att i Spättans Antikvariat finns just nu en av världens bästa böcker  "Om kärleken" av Stendahl,men den har jag ju skrivit om tidigare så jag förutsätter att alla som läser denna blogg har köpt den och läst den.
Men tillbaka till Kejsabiografierna,så mycket spektakulär läsning av historieskrivaren Suetonius,råkade genast  slå upp historien om Tiberius sommarhus!
På Capri alltså,helt skandallöst ställe!
Men just nu läser jag denna bok:
Numera  läser jag ju nästan endast när jag motionscyklar på ett ställe(så oglamoröst,men det är mycket effektivt),dock så känner jag att omslaget här lämnar en del att önska,även om jag ÄLSKAR Jennifer Saunders!
Jag älskar även böcker med bilder,just nu är jag i kapitlet där Jennifer Saunders och Ruby Wax ska skriva ett film manus till Goldie Hawn i Indien!
Fantastiskt och inspirerande alltihopa.
Jag älskar ju även Goldie Hawn och måste dela detta ljuvliga klipp med er:
Fick föresten detta starka meddelande med mitt Yogi-te nu,tycker kanske att yogi-te skulle börja arbeta med lite mer spännande uppmaningar,typ "bryt upp,lämna allt nu!!!!"så om nån från yogi-te läser detta så är det mitt tips!

eventuellt en människa

Jag gjorde ett Mensa-test för ett tag sedan och med ett skrämmande resultat,förvisso på internet och ett robotmeddelande undrade om jag ens var en människa,jag blev chockad naturligtvis efter år av överskattande av min intelligens.
Men glädjande nog verkar det ju som att jag trots brister i prickar och kvadrater-tänkandet har andra kvaliteer!
Jag hörde mig själv säga till Ylva igår att jag verkligen är en bra konstnär just nu.(även kan detta vara ett utslag av delusions grandeur)
Det här med Mensa-testet tänkte jag för evigt skulle vara en hemlighet,men jag visar ju allt från mitt hem för er så kan jag ju visa mitt verkliga inre jag med.