you mean everything to me i mean nothing to you

y
Älskar mig själv men hatar mitt liv just nu.
Känner mig prövad,men samtidigt har jag inte blivit prövad tillräckligt.
Ska sova nu 23.03,har tittat på Dansar med vargar,det var som att jag såg den för första gången,det känns oroväckande,blev berörd,kände att det var starkt,men Apocalypto är ju 1000 gånger bättre,fast det är klart Mel Gibson spelade ju inte själv i den,vad underbart det hade varit om han gjorde det.
Fall out konkvistador i Amazonas.De har Passion of christ i min dvd butik i mitt hus där jag bor,inte helt oväntat har de en hel Jesus hylla.
Älskar Mel Gibson det spelar ingen roll vad någon säger om honom,älskar med stora bokstäver!
Godnatt

björntjänsten

Vaknade av maran,minns inte exakt vad som hände under vad som kändes som timmar av ångest.
Vaknade en gång till i dagsljus dock  levande men outvilad med mina nya skor i sängen,världens vackraste skor som ni ser helt i plast.Promenerade till ateljen,den här pojken träffar jag varje dag.Jag hoppas verkligen att detta är hans elefant men jag tror att den kommer från parken jämte mitt hus där man kan hyra en sådan här,och då blinkar ögonen också!
Köpte blommor på vägen,äntligen.
Började bygga på ett nytt ansikte till mig.
Trött på mitt eget,mötte en kvinna som arbetar på konstcentrat och hon sa:you look really tired!
Berättade om maran.
Jag uppskattar ju ändå uppriktigheten här ,man kan få veta att man är too big eller too old närsomhelst,eller look tired.
Fast de menar ju inte det på något elakt sätt,bara som en vänlig gest.
En björntjänst kanske.

improviserar i verkligheten

Vaknade,kände mig full av livslust,gick till ateljen tappade lusten efter ett samtal med någon som hade en screentryckt röd Jesus över skrivbordet.Det är svårt just nu att se hur jag ska hantera tiden här,jag är rastlös ,har ofattbart tråkigt,känner inte att jag har tid eller ro i själen för att  vara här och "skapa".
Fick några tips om hur mitt liv här kan bli enklare,kände bara hopplöshet.Nu dricker jag kaffe på ett ställe jag går till varje dag för att skriva.
En sak jag kommit på är att man kan verkligen se ut hur som helst i det kinesiska samhället,man skulle kunna gå ut i peruk och vara naken,ingen skulle reflektera,men har man rött läppstift så möts det av allmän chock,man kan stanna upp och peka.
Har fått lite tips om smink också.
Jag känner att detta kanske var ytterligare ett negativt inlägg,men nu är det så.

eld och vatten

Skulle ju börja det nya hälsosamma livet idag men då började det brinna vid poolingången,en perfekt ursäkt för att inte simma 1000 meter.
Sen åkte jag till min atelje.Jag tar sådana här löjliga bilder för att skapa något slags sammanhang för er,och här visar jag ju även hur glad jag är på riktigt.Fast egentligen är detta inte riktigt sant,för jag åkte inte till min atelje utan för att hitta en kamera sladd inne i centrala Kunming först.
Det visade sig såklart vara ett naivt försök,ibland är det kinesiska samhället för komplicerat.
Jag skapade.
Teckningarna i rummet ska bli en väldigt stor bok.
Jag är snart klar då får ni se,det kommer ju självklart bli fantastiskt!
Vem som ska titta på det förutom ni,vet jag inte,inte heller för vem jag gör det,kan ju inte tänka abstrakt.
Sen ritade jag mig själv när jag är Nicky i Deer hunter och blev väldigt nöjd,nyckelscenen då!
Jag var mycket nöjd med detta,kanske för nöjd för sedan straffades jag omedelbart för mitt högmod och åkte fel buss,åt fel håll.långt bort.
Sladden en dag med kinesisk byråkrati och detta plus regn,jag kände att jag nästan gav upp.Man ser inte men jag skulle vara tvungen att ta mig över till andra sidan där bussen tillbaka gick men det fanns inga övergångställen och vägen delades av en illaluktande å,men sen såg jag en man i kostym korsa ån och jag tänkte att det kanske fanns en liten bro eller något annat anständigt för en kvinna i min ålder att korsa.
Och med den cliffhangern lämnar jag er.

lake of free love

Ja detta med Dwarf kingdom är ju rafflande Maria och fick mig att tänka på att Beibei berättade att det ska finnas en stad med matriarkat  här i Yunnan,där Kunming ligger.Mosou folket praktiserar "a walking marriage" och bor vid the Lake of free love.Det låter såklart jättevackert.
När jag letade  hittade jag även staden Bound Feet Women village.Det bor inte särskilt många fotbundna kvinnor där längre men en och annan tydligen.
Idag ska jag ta mig samman,Måndagar är ju bra att ta sig samman på,jag tänker alltid på en vän till mig som sa att på Måndagar började man om,ryckte upp sig tog sig samman oavsett vad som hänt veckan innan,och att det alltid kommer en ny Måndag och möjlighet.
Käckt och vid alla andra tillfällen i livet än just nu hade jag förkastat denna tes.
Annars så har jag tänkt mycket på Vad hade Konfucius gjort,och det har varit helt blankt inuti mitt huvud.

Dwarf kingdom

Åt lunch med mannen från Singapore,han säger dock att han är från USA men återkommer till sitt hemland Singapore,han är alltså från Singapore,han ogillar svarta människor för att de förtrycker asiater.Jag frågar om hans framtidsplaner och inte helt oväntat hoppas han på en relation,och han frågar mig om jag har träffat många män i mitt liv?

Han frågar alltså om jag är en hora,jag svarar nej jag träffar sällan män.Det är återkommande detta med att män frågar om man träffat många.Kanske vill de vara unika att man ska svara nej du är den första mannen jag någonsin träffar.

Jag betalar för att slippa skuldkänslor,jag har börjat med det,för att slippa skuldkänslor eller för att förnedra mannen genom att betala hela notan.

Dock ligger jag ju inte med asiater,jag säger att jag måste gå efter lunchen och arbeta på mitt manus om det grymma nöjesfältet som jag drar i korta drag för honom.Han verkar oberörd och frågar om jag tycker att nazismen är bra.

I rännstenen där vi går ligger en trasig högklackad sko,tre par trosor i rosa och rött med spets,jag säger att detta stileben måste jag ta kort på detta ,det känns som något har hänt här,han säger ja det ser ut som en kvinna blivit överfallen och våldtagen och man har lämnat hennes sexy underwear på gatan.

Sen berättar han om en plats som heter Dwarf kingdom strax utanför Kunming där det bara bor dvärgar,man får ta kort på dem. Tyvär hade han ingen kamera med sig sist han var där,vi kan åka dit säger han med något romantiskt i blicken.

nu det kan inte bli värre

Dricker inte ur ungdomens källa just nu,jag ser att jag åldras för varje photobooth bild.
Vaknade och kände mig först lite glad,sedan kom känslan över mig,sorgsenheten,jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.
Nu ska jag dessutom på lunch med mannen som bjöd mig på bröllopet igår,det stjäl ju tid från det jag verkligen vill göra,alltså inte resa mig ur sängen mer,det kan inte bli värre.

internationell känsla

Som jag sa så lever jag ju i filmens värld,särskilt krig och vålds film,men så kom ju detta erbjudande om att följa med på bröllop.
Hade ingen present med mig men mitt sällskap sa att jag skulle sprida en internationell känsla som brudparet och deras ca 50 gäster skulle uppskatta.
Det var flera bröllop på samma gång,och jag tror nog mest att mitt sällskap en man från Singapore fick mest uppskattning för att han hade en internationell känsla med sig,men jag kan bjuda på det kände jag.
Den här mannen hade många strängar på sin lyra,vigselförättare toastmaster sångare.
Sen kom brudparet!De såg väldigt lyckliga ut,mitt sällskap undrade om jag trodde på sann evig kärlek.
Sen kom maten.Jag tog inte så många kort på den det kändes så oartigt,jag var ju trots allt bara internationell flärd.
Det var kanske 300 gäster och många kom fram och gratulerade mitt sällskap,ja vi ska gifta oss nu!
allt dokumenterades.
Sen bröllopsceremoni,snabbt avklarad.
De var väldigt vackra och de skrattade mycket vilket föranleder mig att tro att de var lyckliga på riktigt.
Sedan ställde sig de här två framför min vy!Missade när brudparet bugade till publiken till varandra till föräldrarna.
Sen var ceremonin klar och vi fokuserade på maten,som var fantastisk,men jag blev såklart ledsen när jag såg sköldpadderätten,med skalet kvar,men försökte att inte låtsas om den när den kom rullande förbi mig om och om igen.

bröllopsgästen

Lever ju i filmens värld nu,hade tänkt att fortsätta mitt passiva självskadebeteende med Sex and the city filmen 2,(utan dig Ylva!!men d har väl redan sett den!)
Men blev bjuden på bröllop,sa nej tack först är ju sån nu,säger nej till livet,men ändrade mig.Jag tänkte att jag kan ju ha högklackade skor och det gör mig alltid glad.
Så nu ska jag gå på bröllop.
Inte helt bjuden då.
jag hoppas nu bara inte det är ett kristet,jag har ju idag sagt nej till kristen barbecue,jag kan inte hantera mer kristendom!

man vill att det ska vara på ett sätt men det är på ett annat.

Läser om massmördarnas sista måltider,dock var ju inte alla massmördare,någon hade bara dödat två.Aftonbladet verkar förvånade över valet av "skräpmat".
Det här med en sista måltid tycker jag är oerhört poetiskt och vackert utan att då gå in på mina åsikter kring dödsstraff.
Jag tänker mycket på mat nuförtiden,så fort jag vaknar tänker jag på vad jag skulle vilja äta,sedan nedslås jag av insikten och möjligheterna.
Tittade på Deer hunter,inte så otroligt bra  såhär retrospektivt,grät  lite,jag behöver ju gråta nu,grät igår med mitt på gatan.
Kände en sådan outsäglig långt bort känsla att jag ringde Beibei i Peking,det regnade där,vi pratade länge,sedan låtsades jag gå in i radioskugga när hon försökte ge mig råd som hon fått av Konfucius eller nån annan vis.
Började gråta,tryckte på stäng av knappen.
Over and out.
Jag tänkte på mansrollerna i Deer hunter otroligt stereotypa,fast det är klart att i en perfekt värld så skulle ju alla män vara som Robert De Niro,tyst och rättvis,kände även att temat med rysk roulette gav mig genanta rysningar.
Jag känner mig förövrigt som soldaten som kommer in på bröllopet i början,man vet inte varför han väljer att vara bland människor kanske vill han bara dricka en drink men det borde ju finnas fler ställen i Pennsylvania att gå till en kväll som denna?
Robert de Niro frågar hur var det därborta,soldaten svarar Fuck it.Först tyst så de inte hör sen såklart lite högre,dålig stämning utbryter.
Han orkar inte berätta,han har upplevt saker,samtidigt tycker jag att få saker glorifierar krig som Vietnam filmer,jag tänker att gå ut i krig måste ju vara oerhört spännande,en frizon,lämna allt,kbt terapi på riktigt.(om vi nu bortser från verkligheten,jag talar om filmens värld)
Identifierar mig med soldaten från gatan som kommer in och säger Fuck it,ska börja säga så när det kommer in kristna människor i min atelje för att praktisera engelska och prata om grejer.(exempel:vet du att man kan rita i datorn det sparar tid)
Eller Nick som på slutet visar ärriga armar efter självhat,vad rör det sig om en månad tre månader innan Michael åker tillbaka för att hämta hem honom,vem av mina vänner kommer komma hit för att hämta mig,så allt kan bli som vanligt igen?
Förbered er också på att jag förmodligen inte kommer känna igen någon av er.