Döda inte den här älsklingen!

 
 
 
 
 
 
 
 
Det här blev ett rörigt bildinlägg,men ni förstår säkert jag lider av sjukdomen full blown narcissism,även om jag även försökt få gehör ifrån mina  vänner att jag är en sådan som i alla fall ställer frågor.
Me det här är ite bilder från de senaste dagarna,det surrealistiska öppna huset där jag blev fotograferad av demon regissör och fotograf från Beijing,blev förälskad såklart när han tog fram ett papper och torkade av min panna som såg svettig ut.
Jag tappade lusten attsjälv  fotografera ,men det kanske kommer tillbaka i veckan,jag har även drabbats av en känsla att jag inte klarar av att gå ut,men om man gör det på gatan utanför mig så finns risken att man fastnar i en mänsklig ringlande orm.
Om man skulle få för sig att korsa gatan,jag gjorde det förut idag så kan man liksom svepas med av den här mänskliga vågen och hamna längre bort än man tänkt.
Man måste helt enkelt be the wolflady,ibland orkar man inte vara det.
Och nästan alla i den här vågen av kött bär på varsin lång selfie-pinne,helt naturligt,så man måste akta sig så man inte skadas av dessa.
Utöver denna skräck jag känner så är mitt liv bortom mycket bra,bara så ni vet.
 

Förlust

Jag går igenom någon slags känsla just nu,det kan vara ledsamhet,eller ensamhet kanske till och med,jag är omgiven av många fantastiska människor så är det ju men jag känner mig ändå mycket ensam.
Igår var jag med om en mycket surrealistisk dag kan nog inte ännu beskriva den med ord,så jag måste nog återkomma i ämnet,tog inga kort heller.
Tappade en viktig sak har känt närmast en fysisk sorg över detta,tänkte på att man kan säga att det var tur att det bara var en sak,men det var hela mitt minne.
Så nu har jag inga minnen mer.

under the skin.

Igår fungerade inte internet på hela dagen,kände mig kort uppgiven,inte bara pga av internet vilket jag förstår är löjligt,men ändå...
En annan sak som gjorde mig uppgiven var ett försök att äta en god middag,och fick en rätten sötsur kallt skinn från kycklingben,paradoxalt nog på Yunnan restaurang,förstår ingenting.
Min analys om varför alla jämt ska säga att de älskar Shanghai är för att de kan äta generisk fransk mat i överflöd det vill säga croissanter,de har bröd här!
Men jag skymtade en Pekinganka restaurang igår,men gjorde också en mental notering igår och det är att testa inget nytt,så vi får se hur det blir...