Doors will be opening for you in many areas of your life

 
Hittade den här informationen på mitt golv,det kanske kommer vara det viktigaste någonsin,den är inte heller min men glömdes här av någon oförsiktig så det kanske är min ändå.
Jag tyckte även min korta djungelfilm blev stark,en annan sak som var viktig var detta:
Att jag satt fast på Beibeis kylskåp.
Och det här:
När jag lägger upp instagrambilder såhär betyder det att jag är är lat och ointresserad,har känslor av att inte vilja dela med mig av något någonsin igen!
Men ovan tre bra gåvor,och en kort berättelse.
 

goodbye dumplings

Min dag började såhär det kändes ju helt i linje med allt annat.
Jag var hembjuden till Beibei och hennes mamma på dumplings 11.00 och trots bra planering så blev jag något sen.
Fast jag orkar inte tala så mycket om det här.
 
 

Trouble

Jag har ju tidigare tagit upp detta med att leva med mig själv att det ibland är mycket svårt,för jag är en hedonist.
Det med hedonist brukar jag säga för att slippa undan ansvar helt och hållet.
Lider just nu av hedonismens allvarliga sviter dock sammanföll det med att jag var tvungen att ge mig ut och scanna,eller en ung man scannade jag satt bredvid och plockade ut papperet ur maskinen,han lade i ett nytt.
Så mycket jobbiga saker.
 

Fiesta!

En sak som kan vara mycket farlig för mig som saknar disciplin det är att få en vecka extra för att färdigställa projekt.
Fast när jag tänker på det så kan jag ju inte sakna disciplin helt och hållet för jag genomför ju en mängd saker ibland till och med helt i tid,men processen är mycket plågsam.
Som nu,här är en liten serie som ska vara med i en antologi,plågsamheten går inte att beskriva med ord,allt var så jobbigt,varje dag då jag inte gjorde något,jag kan ju bara arbeta precis inpå deadline för att maximera lidandet.
Så alla dagar innan låt säga exakt så mycket tid jag behöver egentligen ägnar jag mig åt typ ingenting minnesvärt men plågas av dåligt samvete.
I alla fall det här ovan handlar om Pamplona det handlar om blod och magiska drycker,kinesiska lyktor och Komodovaraner.
Vad jag ska göra nu är oklart,förutom att överkompensera mig själv med härligheter.
Fast först ska jag träffa Beibei som jag känner just nu att jag kommer sakna så mycket när jag åker,börjar nästan gråta när jag tänker på det.

moder jord

 
 
Minuterna efter jag tog denna bild upphörde min utflykt,och jag avvisades från platsen,väldigt tråkigt,men när jag senare talade med en kinesisk vän var denne så oförstående inför varför jag ville gå hit att jag kände att det kanske inte var en bra ide.(alltså ur artighetssynvinkel,om jag går dit i framtiden berättar jag det inte för någon)
Men tråkigt ändå.
Så jag lämnade den ringlande kön och gick ut på torget,såg en man hoppa över ett vitt snöre som satts upp för att dela av torget,obrydd om detta gjorde jag detsamma och besparade mig den 20 minuter långa gångväg andra hållet och tillbaka till min cykel.
Detta skulle jag inte gjort.
Men nog om detta.
På min cykelväg tillbaka,tänkte jag att jag kanske skulle försöka hitta det där vita "tornet" jag ser ibland,jag lokaliserade mig genom att förfölja en grupp med likadana neongula mössor och röda flaggor in på en för mig okänd gata.
Jag talar alltså om denna vita byggnad White jade nånting,jag läste allt om det men glömde av direkt,mycket känt ställe,och jag promenerade vägen upp.
Här,ja vad kan man säga.
Det är ju inte The body om man säger så.
Nu måste jag rita som om jag inte gjort något annat på hela veckan,läser texter om kvinnlig urkraft och moder jord känner inte igen mig,men vill såklart känna igen mig.
 
 
 

The body

Jag tänkte fortsätta min exkursion i platser som jag alltid velat besöka i Beijing men inte lyckats med,ni har kanske något önskemål,om önskemålet infaller innan Tisdag i nästa vecka så kan jag åka dit och titta på det åt er,så generös kan jag vara.
Nu strax tänkte jag cykla till Chairman Mao Memorial Hall.
Diffusa öppetider har drabbat mig innan,eller jag kanske bara var för hoppfull och inte kollade upp ordentligt men tydligen gäller detta !
8:00 to 12:00 from Tuesday to Sunday
08:00 to 11:30 & 14:00 to 16:00 on Sep. 9 (the day Chairman Mao passed away) and Dec. 26 (the birthday of Chairman Mao)
Kanske är det så att jag bara kommit hit den 9 September innan eller den 26 december.
Hur som helst inuti detta hus är alltså Mr Mao balsamerad på display!
Jag tror att fotografera hans kropp är förbjudet men jag skissar naturligtvis inuti mitt huvud och ritar en bild sedan till er.
Här kan ni läsa på om detta
http://www.travelchinaguide.com/attraction/beijing/tiananmen-square/chairman-mao-mausoleum.htm
 
 

Inside the womb

Hittade till slut museet,åkte taxi,hade endast en adress nedskriven på ett pappaer,taxichauffören var mycket skeptisk.
Han släppte av mig på en ödslig gata 126 nummer ifrån detta hus,a little far som en underbar kvinna sa till mig som jag frågade om vägen.
Älskar henne nu forever,tänkte på hur hjälpsamma människor här är även om de verkligen är dåliga på att ge vägdirektiv.,även om de inte är särskilt bra på engelska,och då ska vi alltså inte tala om hur usel jag är på kinesiska,men jag uppskattar verkligen engagemanget och generositeten.
Såg dinosarier utanför på marken och antog att jag hittat rätt.
Sedan såg jag Darwin.
Kände mig helt oberörd av dinosaurieskeletten,gick igenom rum efter rum och kände ingenting.
Tog kort som jag raderade för de blev så tråkiga.
Ändlösa ytor såg ut såhär.
Letade efter detta då:
The Human Body,det var ju därför jag ville åka hit för jag hade läst om hur detta museum skulle innehålla chockerande saker,av mänsklig karaktär.
Såhär i efterhand gissar jag på att det var en mycket oskuldsfull man i 40 års åldern som kände chockvärdet....
I alla fall innan jag gick ned i källare hamnade jag i Afrika.
Såg plötsligt mig själv i en spegel,det var det mest chockerande ögonblicket,tyckte jag kände igen mig själv blev rädd.
Låtsades att jag var med olika kinesiska familjer som fotograferade varandra,var bedräglig och bytte familj.
Mina förväntningar var mycket höga.
Detta var det första som mötte mig,en ung man som detaljstuderade kroppsdelarna ryggade häftigt tillbaka när jag kom i i rummet där dessa stod på en hylla.
De delade rum med The Womb"
Här kunde man gå in och känna sig precis som när man låg inne i livmodern,minnen jag måste förträngt för jag kände inte igen mig alls.
Försökte be min nya kinesiska familja att ta ett kort på mig men språkförbistringen gjorde att det helt enkelt inte blev så,men detta blev starkt tycker jag också.
 
Sedan så dök dessa varelser upp och gjorde mig illa berörd.
Så jag gick upp till de upstoppade djuren igen.
Och sedan med min starka inre kompass tog jag en buss hittade en tunnelbanestation med linje 5 och det kan ju inte vara ett sammanträffande eftersom jag bor utmed linje 5!
 
 
 
 

Lådan,korten gatan

 
Har varit passiviserad några dagar,men sedan så städade jag i mitt smyckesskrin vilket fick mig att tänka på när jag som barn brukade sitta i min mormors kök och hon outtröttligt visade innehållet i sina olika smyckeslådor.
Det mest spektakulära var såklart ifall hon visade diabilden på sin njure,men det fanns ju andra skatter.
Överallt i huset fanns små lådor med noggranna små texter angående innehållet,mest knappar och band,pälsbitar dragkedjor sådant man kan sy av och väldigt mycket pärlor.
En av de finaste konstverket i mitt hem är en textil tavla på ett hus som hon gjorde till mig,där gräset är broderat med gröna pärlor.
Fast detta har ju inget med något att göra förutom att jag vaknade och sorterade.
Sedan lade jag korten.
Och sedan kände jag för att gå ut,så jag har gjort en lista med saker jag ska göra innan veckan är slut,först tänkte jag uppleva vad jag antar är Beijings Naturhistoriska Museum,som jag läst både är lite läskigt och sorgligt.
Men alla platser med uppstoppade djur tycker jag är sorgliga!!
Kom ut på gatan och såg detta,han med ballongerna har nyss tagit över lokalen till vänster med röda skyltar och öppnat restaurang innan var det adult sex shop,han öppnade igår och ska ha någon slags invigning och vad är mer inbjudande än ballonger!
Ni ser inte men bakom männen med ballonger sitter min nya vän i hutongen ,en man som arbetar bland annat med att skala lök och lyssna på musik.
 

uppförsbacken

Cyklade till foreign bookstore i Wangfujing imorse,fastnade där sedan nästan hela dagen,var en turist,köpte en bok,inte denna.
Jag har väl tidigare berättat om världens bästa bok,eller en av mina favoritböcker Mestadels har jag njutit av Joan Collins.
Nu hade ju inte Joan skrivit den här men hennes syster Jackie,undertiteln är sexy succesful and single.
Typiskt tecken.
Ett annat tecken fann jag när jag öppnade kylskåpet även detta imorse och kände en illvillig doft,det var en enorm halv melon jag köpte för en vecka sedan som blödde melonköttsaft .
Kanske var det därför jag sedan tappade två ägg på golvet,och sedan grät jag lite.
Över uppförsbacken.