sodomochgodmorgon

Idag reste jag till kontinenten med min mor,kontinenten ett stenkast bort alltså.

Det var mycket mycket länge sedan jag åkte med Stena båten till Danmark,men jag tyckte jag kände igen den här vackra damen som måste hängt här sedan urminnes tider.

Det var alltså bara jag och min mamma,vi två,ensamma på en färja för att samtala bara med varandra.

Medelåldern på resenärerna var ungefär 100 år och vi insåg snabbt att vi var tvungna att integrera för att härda ut den långa resan,jag måste säga att jag verkligen blev besviken på bingon,att vi inte vann alltså,det var mycket nära.

Min mamma sa att det var under hennes värdighet att spela bingo och hoppades på att inte vinna

Spänningen förtogs ju lite av att en senildement ropade bingo återkommande,vi drack vin och hade ett sentimentalt samtal,sedan var vi framme.

Jag rekommenderar varmt denna upplevelse!

Sedan måste Fredrikshamn vara norra Europas sorgligaste stad.

Öde och tom förutom några enstaka permobiler,som jag inte fotograferade av barmhärtighet.

Sedan hängav vi oss åt vinet och talade om andlighet,det var verkligen en fin dag.

Jag älskar min mamma så mycket.

Sedan åt vi buffe och min mamma påtalade med att det är svårt att veta hur jag egentligen ser ut om man tittar i bloggen,då alla mina kort är tagna ovanifrån,för att inte tala om hur jag redigerar bort alla mina rynkor.

Men det sa jag inte till henne.

Sedan livsnjöt vi.

Ja på det stora hela var det Carpe Diem ögonblick i parti och minut.

Sen tog speldjävulen oss.

Och sedan var allt över.