äntligen goda nyheter.
Ja det har varit bedrövliga tider,blandannat har jag ägnat mig åt att skapa ett konstverk och kanske ska jag säga konstvärk då jag nu förstått att "att skapa" är smärta.
Dock tror jag inte på att invänta inspiritation,föraktar människor som sitter och väntar på att träffas av en inspiritations blixt.
Föraktar även en massa andra människor med,fast det har inte med konstvärk att göra,ibland föraktar jag till och med mig själv oförståeligt naturligtvis.
Fast i går kände jag livsglädjen igen(med ett undantag av ett spontant biobesök,människor som äter chips och talar med varandra under biograf besök borde fråntas sin rösträtt).
Och så fick jag detta hoppfulla meddelande!
Nu börjar livet.