Ora et Labora
Idag tog jag och Håkan tåget till Vänersborg,innan det var jag hos min revisor,och innan det grät jag för jag skulle till min revisormed tusen papper.
Vet inte varför allt som rör min bokföring gör mig tårögd och stressad.
I Vänersborg möttes vi av den otroliga konstnären Pernilla Eskilsson,vars performancekonst både gör mig lugnad och provocerad-perfekt kombination!
Hon mötte oss också i "dräkten",som jag inte vågat hoppas på nästan att hon skulle bära,älskar den hur som helst!
Vill ha en likadan,vill också att Pernilla ska starta en sekt.
I sin trädgård bjöd hon in oss i tältet och pop up klostret-’Chapel of Silence and Oblivion’ där hon förbereder en performance under konstfestivalen Aqua blå den 6 och 7 Juni!
Tyvär blåste det för mycket för att vi skulle kunna spela in hela avsnittet i tältet men kände att jag kanske ändå ska fortsätta framåt,trots att min revisor sa att jag kanske skulle tänka på att byta bana.
Nej så sa hon inte men något i den genren.
Pernilla berättade om en sak någon,en lärare kanske hade sagt till henne en gång om Vem är konstnär,och svaret var:Någon som fortsätter.
Men jag ska inte visa för många bilder från detta besök,för snart kommer avsnittet så jag får spara dem tills dess.
Hur som helst så upplever jag att de här besöken i konstnärers ateljeer ger mig enorm glädje.
Här kan ni se mer av Pernilla Eskilssons arbete: