sodomochgodmorgon

Känner människor hopp inför framtiden och sina egna liv,jag tycker själv det är mycket svårt,och tänker ofta på hur andra tänker?

Mest kanske detta handlar om att jag just nu befinner mig i slutfasen av min deklaration som skulle vara inlämnad i Fredags till min revisor.

Inte för att jag något tidigare år känt entusiasm inför detta moment,men i år känner jag en större meningslöshet än någonsin.

Jag kan typ förflytta berg,men inte sätta in kvitton i en pärm,det är blandannat ett mysterium,ett annat är varför ska jag göra detta ens?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????!

Det hela blir ännu mer mystiskt då jag samtidigt lyssnar på en radiodokumentär om Jemen,spelar verkligen Ne blanketten någon roll!

Alltid när jag ska göra något som rör mina finanser och papper så måste jag städa min lägenhet noggrant först,utdraget med,det är som att allt måste arrangeras som en extra extra tråkig upplevelse.

Lika tråkigt som det kontantlösa samhället som jag också tänker på mycket just nu,ni hör ju,gråheten...