tumblr-visdom från mig till er

Jag ska ju snart åka hem,det är min nuvarande plan i alla fall men jag tänker också mycket på att jag skulle kunna  åka någon annanstans,men ska försöka agera korrekt och göra det jag borde.
På lördag ska jag arrangera en öppen studio och skapar därför just nu en kuliss till detta.
Som kanske kommer se ut såhär.
Nu har jag ju fäst mig vid människor här så jag tycker det är hemskt sorgligt att jag ska åka härifrån,jag älskar ju tydligen människor,hävdar ju gärna motsatsen.
Överhuvudtaget har hela den här upplevelsen har varit väldigt märklig,och helt fantastisk,häromdagen kände jag mig som Beyonce när hon filmar sig själv och gråter och frågar Gud varför han har valt henne,varför får jag vara med om det här(alltså livet)?!
sedanför jag är lättrörd just nu tänkte jag att det är ju helt otroligt att jag får vara med om mitt liv och att jag har  ett jättefint liv och jag älskar min familj och mina vänner så mycket och får göra roliga saker varje dag...
Ja ni hör ju!
Jag har ju också verkligen ett liv jag tycker mycket om,det hade jag ju inte kunnat föreställa mig för låt säga 10 år sedan,jag har allt plus extra allt.
Ok jag har ju en del destruktivitet i mig med,och har alltid haft det,men det var ju mer förgörande förut,nu mer en lågintensiv raffinerad självdestruktivitet,sporadiska nedslag i helvetet,men  skär ju mig inte ens i armarna längre.
Nä detta kan knappast vara en positiv utveckling känner mig skrämmande livsbejakande,som om jag läst en Kay Pollak bok,läser förvisso mycket tumblr-visdom,kan bara föreställa mig goda effekter av just detta.
Nu måste jag sova.
 
 

Kommentera här: