man vill att det ska vara på ett sätt men det är på ett annat.

Läser om massmördarnas sista måltider,dock var ju inte alla massmördare,någon hade bara dödat två.Aftonbladet verkar förvånade över valet av "skräpmat".
Det här med en sista måltid tycker jag är oerhört poetiskt och vackert utan att då gå in på mina åsikter kring dödsstraff.
Jag tänker mycket på mat nuförtiden,så fort jag vaknar tänker jag på vad jag skulle vilja äta,sedan nedslås jag av insikten och möjligheterna.
Tittade på Deer hunter,inte så otroligt bra  såhär retrospektivt,grät  lite,jag behöver ju gråta nu,grät igår med mitt på gatan.
Kände en sådan outsäglig långt bort känsla att jag ringde Beibei i Peking,det regnade där,vi pratade länge,sedan låtsades jag gå in i radioskugga när hon försökte ge mig råd som hon fått av Konfucius eller nån annan vis.
Började gråta,tryckte på stäng av knappen.
Over and out.
Jag tänkte på mansrollerna i Deer hunter otroligt stereotypa,fast det är klart att i en perfekt värld så skulle ju alla män vara som Robert De Niro,tyst och rättvis,kände även att temat med rysk roulette gav mig genanta rysningar.
Jag känner mig förövrigt som soldaten som kommer in på bröllopet i början,man vet inte varför han väljer att vara bland människor kanske vill han bara dricka en drink men det borde ju finnas fler ställen i Pennsylvania att gå till en kväll som denna?
Robert de Niro frågar hur var det därborta,soldaten svarar Fuck it.Först tyst så de inte hör sen såklart lite högre,dålig stämning utbryter.
Han orkar inte berätta,han har upplevt saker,samtidigt tycker jag att få saker glorifierar krig som Vietnam filmer,jag tänker att gå ut i krig måste ju vara oerhört spännande,en frizon,lämna allt,kbt terapi på riktigt.(om vi nu bortser från verkligheten,jag talar om filmens värld)
Identifierar mig med soldaten från gatan som kommer in och säger Fuck it,ska börja säga så när det kommer in kristna människor i min atelje för att praktisera engelska och prata om grejer.(exempel:vet du att man kan rita i datorn det sparar tid)
Eller Nick som på slutet visar ärriga armar efter självhat,vad rör det sig om en månad tre månader innan Michael åker tillbaka för att hämta hem honom,vem av mina vänner kommer komma hit för att hämta mig,så allt kan bli som vanligt igen?
Förbered er också på att jag förmodligen inte kommer känna igen någon av er.

Kommentera här: