Willy Loman
Tänk nu att jag försökte ta denna bild i 7 minuter,och tog av mig tröjan en gång pga värme,och jag ska inte ens berätta något viktigt,jag borde väl berätta om när jag var Willy Loman häromdagen i en bokhandel.
Det är svårt att rangordna jordens sorgligaste händelser(och då menar jag i den här världen,dvs vit kvinna som lever med dockor i en lägenhet i innerstan)
En sorglig händelse kan vara när man ska tala om sin bok,och det är typ 10 personer i publiken plus en som är ens egen vän,elva då kan vi räkna till.
Publiken har aldrig läst en serieroman och kommer aldrig göra det heller pga av att det är så svårt att förstå text och bild i kombination och man har glömt sina läsglasögon någonstans,förmodligen på Stena båten när man åkte den sist.
Kanske deltar en annan författare,med mer erfarenhet och mer böcker,han läser ledigt upp 30 minuter rakt upp och ned i sin bok.
Längst fram sitter en man mellan 55-100 år som för anteckningar,som han ska använda sen under frågestunden då bara han planerar att tala,och ställa långa intellektuella mellanmänskliga resonemang.
Fast han frågade aldrig mig något så detta gäller inte mig då men det finns alltid en sån där asperger antecknare längst fram.
Fast om detta ska jag inte skriva,det var en underbar kväll,nu måste jg åka till Stenungsbaden...