sodomochgodmorgon

I förra veckan så stod jag utanför Hemköp,det kanske var Söndag,jag läste på två löpsedlar att dels kunde man förlora all sin bukfetma tills midsommar och på den andra att så gör du för att leva i 100 år.

Jag talade med någon häromdagen som sa att snart kommer alla leva tills de är 140 år,hoppas verkligen inte det gäller mig.

Eller jag skulle kunna tänka mig att leva för evigt om jag fick stanna utseendemässigt och innehållsmässigt i den här åldern jag befinner mig just nu,jag och många med mig...

Jag tänker ofta ofta på Madonna nuförtiden och hennes handskar,få saker gör mig så deprimerad som hennes halva handskar som jag antar hon bär för att inte chockera världen med sina skrynkliga händer.

Själv upplever jag att Madonna påminner mig om mitt eget åldrande,jag älskar ju henne har gjort det sedan jag såg henne i brudklänning i Venedig,nu när jag ser henne tänker jag på döden.

Och det är inte något utslag för självförakt och kvinnohat,vill inte dö men orkar inte leva i 100 år,blir stressad av Madonna.

Men detta är föresten en parentes,jag tänkte ju göra en skärmdump på den här bra recensionen av min bok Från barn till död från Aftonbladet. Paradoxalt nog är min dator döende och verkar inte vilja lyda kommandon så jag får lägga in den här länken istället och så får ni kopiera och klistra in om ni vill läsa. http://www.aftonbladet.se/kultur/article20785421.ab