nyckeldramat

Efter att vi varit på Liseberg och uppträtt som helt vanliga människor,(jag och min pappa)dvs tittat på andra människor och tänkt högt,så mötte jag upp Joe för att hjälpa honom med en sak.
Varje dag ska man föresten vara tacksam för allt som inte har hänt,viktigt att påminna sig om med jämna mellanrum
I alla fall Joel hade låst sig ute,i detta rummet,hans nycklar bakom en annan dörr,angående avståndet mellan oss på denna bilden så är det precis lika långt som det ser ut,det här med att känna tolerans mot människor man levt tillsammans med i en kärleksrelation,den toleransen avtar ju vid något tillfälle och man ser varandra för vem man verkligen är,tex:"hopplös" tänker jag här.
Joel tänker nog att han ska skära sig i ansiktet.
Han visade mig föresten nålen som han opererade ut ur sin fot!!
Här har också nyckeldramat löst sig,och vi har bestämt att vi aldrig mer ska ses...fast det gör vi nog Joel är ju en av mina bästa vänner,när som helst kommer han att ringa och berätta om något mycket otursaktigt som hänt honom,för han är mycket olycksdrabbad,nu tror jag ju inte på otur då.
Men jag tror ju på magi så det kan ju mycket väl vara så att det var ond magi som placerade den där nålen i hans fot.
logiskt
Sen var dagen slut.
(Tack och lov)
 
 

Kommentera här: