Vaknade i natt och antecknade "att göra sånt man är rädd för är överskattat"

Fast jag är ju inte rädd för att vara här,vad försöker mitt undermedvetna säga till mig.

Det är väldigt lite saker jag är rädd för nuförtiden,inget kanske,kanske fortfarande att sitta med öppet bakhuvud på spårvagnen,öppet så att någon kan köra in en sax eller något liknande.

Nu ska jag ut och möta en kinesisk man förhoppningsvis som låter mig använda honom till ett konstnärligt projekt.

Jag ska också äta frukost innan klockan 12,faktum är att jag ska äta frukost överhuvudtaget,äta till och  med,det är lite för mycket människans bästa vän på menyn här för min smak(kan inte ens börja dagen utan att klaga märker jag)

Det grymma nöjesfältet har inte fått så bra genomslag ännu så jag visar inte det,tråkigt när världen inte är redo.