Jag gav aldrig bort björnarna,kändes som pärlor till svin.

Det är kinesiska Alla hjärtans dag idag och jag gav mig själv ett städat rum och bjöd ut min bästa vän i Kunming på lunch,hon sa för övrigt att jag alldeles för ofta refererade till människor som min bästa vän,men då är det väl så jag har många bästa vänner.

Preussisk ordning nu.

Jag fick en gåva,en solfjäder med kejsare på,precis vad jag behövde.Men jag blev glad och rörd på riktigt alltså.

Tydligen var köket trasigt på något sätt fick vi veta efter 30 minuter efter vår beställning men vi fick tre soppor som skulle uppväga väntetiden.

Efter maten gick vi och dödade lite och spelade turspel.

1000 år nu.

Jag tyckte att vi hade vunnit mycket då,mycket tur alltså.

Fast andra hade fötts med mer tur.

Bakom vårt vinstkort kan ni se alla saker man kunde byta in till,fick Lisebergskänslor,att det kanske skulle vara mer fördelaktigt att köpa Alladin asken än att försöka vinna den,fast det tråkigare sättet.

Sedan drack vi kaffe och Meng berättade att en kristen tysk gosskör ska komma till Nordica,och det visade sig vara när jag fortfarande är här,ja det verkar ju oerhört spännande,men jag ska självklart gå på det.

Min nya inställning här är ju att vara en sådan som deltar.

Inte någon som bara klagar över mörker.

Och nu så är jag hemma och lockar håret för ett kristet äventyr,ibland är fåfängan det enda man kan hålla sig fast i.